Körde er kärlek på grund i sommar

- Båtmiljön är en metafor för andra situationer i livet. Just nu när vi sitter här i båten så småguppar det. Det är inte hela havet stormar och krisläge men det går inte att vara helt lugn heller så det blir en fokusutmaning. Så ser det ofta ut i en familj eller på ett företag, säger Maria Lannér.

Vi sitter i hennes Flipper m/s Elma som är förtöjd vid kajplats 17 vid Strandvägen i Stockholm och junisolen gassar. Maria Lannér och hennes 12-åriga dotter har kommit inputtrande från Mälaren och snart ska de kasta loss för att möta upp med en kund.

– När vi körde hit såg vi alla bilköer medan vi var helt ensamma på vattnet. Då känns det som om man äger vattnet! Det är en fantastisk känsla av frihet.

Det är just den frihetskänslan som Maria Lannér vill att fler ska våga uppleva. Sedan 2013 jobbar hon som båtcoach och till hennes kunder hör både företagsgrupper och familjemedlemmar som är ofrivilligt passiva ombord.

– Den tredje kundgruppen utgörs av sådana som har testat på olika saker, från att yoga med hästar till att vandra i Nepal, och nu vill de bocka av ledarskapsträning i båtmiljö.

Att hjälpa de ofrivilligt passiva, alltså personer som vill kunna köra båt men av olika orsaker inte gör det, är uppdrag som växer rejält. Maria Lannér räknar att cirka 80 procent av hennes kunder sommaren 2016 var par.

– Han och hon har köpt en motorbåt tillsammans och sedan vill de ha ett antal coachingtimmar i sin nya båt.

Revirpinkande hjälper inte

Men vad gäller de ofrivilligt passiva ser utmaningen annorlunda ut. Det nästan klichéartade scenariot är att mannen kör motorbåten och kvinnan sitter bredvid och tar hand om barnen. Ratten är mannens revir medan kvinnan fixar med tamparna vid förtöjningen.

– De som är frivilligt passiva har valt det men de ofrivilligt passiva måste få träna. Men den bästa läraren är nödvändigtvis inte den som kör mest i familjen och gör allt som på autopilot.

– Att till exempel lägga an handlar om hundratals mikrobeslut på kort tid. Jag brukar jämföra med bilkörning, det är inte lätt att förklara vad allt man gör och i vilken ordning.

– De som är frivilligt passiva har valt det men de ofrivilligt passiva måste få träna.
Och sedan har vi känslorna. Som Maria Lannér säger, i en båt blir allt upphöjt allt i två. Och i en pressad situation är det lätt hänt att rösten höjs.

– Vi har alla en massa invanda beteenden och ju duktigare du är och ju oftare du har gjort på ett visst sätt, desto svårare blir det att lära ut det åt någon annan. Att vara pedagogisk är inte lätt, där blir det ofta en konflikt mellan honom och henne.

Sådana konflikter sätter djupa spår i form av negativa känslominnen och sedan är den ofrivilliga passiviteten ett faktum.

Våga utmana invanda mönster

Så vad kan ett par göra som har ett sargat båtförhållande efter sommaren? Maria Lannér säger rakt ut att det inte är helt lätt.

– Mitt första tips är ändå att inse att båten bara är en fysisk plats, det är i de inblandades hjärta och hjärna som saker händer. Det blir en förenklad sanning att skylla allt på båten eller att det var en regnig sommar. En ärlig diskussion där ni går tillbaka till den konkreta incidenten och pratar om den leder förmodligen till den riktiga orsaken varför det inte känns bra.

Inse att båten bara är en fysisk plats, det är i de inblandades hjärta och hjärna som saker händer.
Hennes andra tips är att utmana den rollfördelning som finns i varje familj och förhållande.

– Vad gäller båtlivet så betyder en tydlig rollfördelning att den ena blir mer och mer passiv medan den andra utmanar sig hela tiden och får mer och mer kunskap. Det leder till att par distanserar sig från varandra. Så försök byta rollerna på land, från tvätt, barn, matlagning, grillning. Ofta är invanda beteenden på land en anledning till att man inte känner sig komfortabel i båten. Men det är inte lätt, det krävs mycket kraft för att köra upp ur gamla hjulspår.

Tre sätt framåt

Maria Lannérs tredje tips är en enkel modell för att strukturera de alternativ man har som par. För det första kan man förändra situationen till något som passar båda.

– Hon kanske tycker att båten är för stor. Då kanske ni tillsammans kan hitta en båt som passar bättre och ni kan mötas på mitten.

Alternativt kan man desarmera situationen genom diskussion och välja att se den ur ett nytt perspektiv, alltså omrama den, så att situationen får en mer positiv betydelse.

– Kanske kommer man fram till att den stora båten ändå är bra för längre resor med familjevänner eller något annat. Det handlar alltså om att se på situationen ur ett annorlunda perspektiv.

För det tredje har man alltid möjligheten att ta sig till en annan situation och göra något helt annat.

– Jag har haft kunder som köpt båt men efter något år insett att det inte är för dem och istället köpt sommarstuga – men då har de ju ändå vågat testa, säger Maria Lannér.

När änkan blir kapten

Så vad är den tuffaste utmaningen hon stöter på när hon coachar par?

– Det är när jag märker att någon faktiskt inte vill. Jag kan inte vända en ovilja till en vilja för att någon annan vill det. Då blir man lite osäker på vem som är min kund, han har köpt kursen men det är hon som ska gå den och jag märker att hon inte vill. Då är jag öppen med det och sedan kan det ju vara att man märker av ibland att de kanske inte mår så bra. Men de har ju alltid de tre alternativen jag nämnde.

När Maria Lannér ska svara på frågan vad som är roligast blir svaret aningen oväntat: Båtänkor.

En båtänka är ofta uppvuxen med båtar och åkt båt hela sitt liv men inte kört. Sedan trillar mannen av pinn och änkan står där med dödsboet och båten ska säljas.

– Allt är bara elände. Men jag har på sistone fått flera samtal från kvinnor som bestämt sig för att behålla båten och vill lära sig köra den. Det är jätteroligt. Nu när de ska klara sig själv ska de även klara båten. Då får jag min lilla belöning och känns att man gjort rätt i livet, när du kan förändra någon och ser en positiv förändring hos personen, då har man bidragit till något bra. Det är lättare att göra på en båt än på ett riskkapitalbolag.

Riskkapitalbolag?

Jo, nu börjar den andra delen i den här berättelsen: Vem är Maria Lannér egentligen?

Direktören som lättade ankar

Korruption, grävande journalister, långa arbetsresor och sega förändringsprocesser.

Att kalla arbetet som kommunikationsdirektör på det statliga riskkapitalbolaget Swedfund för stressigt är förmodligen en underdrift.

Men Maria Lannér trivdes.

– Ett riskkapitalbolag är ett väldigt kommersiellt verktyg och Swedfund arbetar dessutom på en biståndspolitisk arena så du har hela tiden vänster vs. höger, civilsamhälle mot kritstrecksrandiga kostymer. Att navigera och hantera hela den kommunikationen var väldigt speciellt men jag gillade det!

Innan Swedfund hade hon arbetet sju år med eget företag. Då hörde Försvaret och Försvarshögskolan till hennes främsta kunder och hon hjälpte dem med kommunikation kring deras civil-militära samarbete.

– Jag tycker om gränslandskommunikation. Det är ofta som människan, både som individ och i grupp, väljer enkla sanningar. Det blir svart eller vitt. När man ska bedriva ett förändringsarbete är det inte lätt att utmana automatiska beteenden. Beteenden, kulturer, värderingar sätter ofta stopp för förändringsarbetet.

Två sätt att fly stressen

Men på Swedfund satt Maria Lannér med mediakriser i famnen i tre år. Tills hon en dag tröttnade.

– Jag hade inte lust längre och kände inte att jag längre hade förmågan att bidra med positiva förändringar, vare sig på företaget eller i resten av världen. Det var väldigt stressigt, man sov inte bra, granskande journalister ringde, folk på de olika bolagen var påpassade och ringde och dem skulle man hjälpa och bolagens VD:ar hade sina visioner som man skulle tillgodose. Det var jobbigt.

Maria Lannér hittade två sätt att nå fullständig avkoppling och mindfulness. Dels kunde hon kasta sig in i dotterns värld och göra saker med henne, dels kunde hon hoppa i motorbåten och köra ut i skärgården.

– Jag blundade, satte fingret på sjökortet och körde till en plats där jag aldrig varit förut.

– Jag hade inte lust längre och kände inte att jag längre hade förmågan att bidra med positiva förändringar.
Och hon var inte den enda som uppskattade en verklighetsflykt med båten.

– Swedfund har sitt kontor vid Hötorget och jag hade min båt nere vid Karlbergskanalen. Så jag började ta med andra stressade kolleger på en tur under lunchen. Men jag lät dem inte bara komma med utan sade Här, ta ratten och så kör vi till Gamla stan. Den första reaktionen var Jag? Jag kan inte, det går ju inte! Men jag svarade Jo, det är lugnt, vi är här på kartan och vi ska dit – kör.

En alternativ framtid hittar sin form

Det var under de korta lunchutflykterna som hon började se konturerna av ett alternativ till Swedfund.

– Jag funderade kring ett koncept där man på riktigt kombinerar mindfulness, personlig utveckling och ledarskap med motorbåtar. Och då inte segelbåtar för jag är absolut ingen segelbåtsmänniska!

Sagt och gjort, 2012 slutade Maria Lannér på Swedfund och inledde en tvåårig utbildning till ledarskapscoach med businessinriktning.

– För jag har inte gett upp tanken om att laga trasiga ledningsgrupper!

Våren 2013 stod Maria Lannér som grundare av bolaget Neptunia på båtmässan i Älvsjö. Hon hade ett klart mål uppsatt. Hon skulle sälja åtta kurser.

– Men jag sålde tolv kurser – utan att ha testkört en enda av dem! Så genast efter mässan plockade jag ihop vänner och bekanta för att testköra kurserna. De blev sedan en referensgrupp som fick berätta vad som funkade och inte funkade.

Hennes första kunder var främst kvinnor och målgruppen ”mamma 65 år och dotter 35 år” dominerade. Men efter det har könsfördelningen jämnats ut.

– I dag är det faktiskt väldigt mycket män, främst 30–50-åringar som vill bli bättre motorbåtsförare.

Våga öva!

Enligt Maria Lannér vill människor gärna ha det fria båtlivet men de inre tankegångarna sätter stopp.

– Det är inte fråga om kunskap. Mina kunder har ofta gått alla teoretiska kurser och det är det som är så knäppt. Förarintyget, som du inte ens måste ha, är bara algebra och teori. Det är som att läsa sig till att cykla! Du måste sätta dig på cykeln och börja cykla för att lära dig hålla balansen. Det är det samma med en båt och det är det som jag fokuserar på. Under en dag får du med dig tillräckligt i muskelminnet för att ha motivation att fortsätta jobba själv.

I kajutan på Flippern har vi druckit upp vårt kaffe. Damerna Lannér ska strax lätta ankar och styra mot Fjäderholmarna. Den sista frågan:

Vilket är hennes bästa tips för säkerhet ombord?

– Lär dig hantera ditt eget sinnestillstånd ombord. Det spelar ingen roll hur välutbildad du är, om du tappar sinnesnärvaron så tappar du beslutsförmågan och omdömet. Det är då olyckan är framme.

Fakta om Maria Lannér:
Född: 1969 i Järfälla.

Intressen: Förutom båtar är mitt intresse Afrika, jag åker jag dit så ofta jag kan. Jag har ett engagemang i Amref, Afrikas flygande läkare (www.amref.se). Jag tycker om naturen och åker gärna långt ut i vildmarken. I början av 1990-talet bodde jag i två år i Kenya, på ön Lamu uppe i norr mot somaliska gränsen. Sedan målar jag gärna i olja och jobbar med textil- och screentryck.

Familj: Dotter och särbon Fabio.

Jag läser: När jag läser blir det ofta om personlig utveckling och psykologi. Jag har mina guruer Tony Robbins och Byron Katie.

Vad skulle få mig att återvända till företagsvärlden: Om jag får ett uppdrag där de verkligen vill ha en riktig förändring, då sätter jag tänderna i det. Men det handlar om att ha mandat att verkligen driva förändringar på riktigt. Jag har tackat nej till uppdrag som svischat förbi när jag märkte att några i organisationen ville ha förändring, men de i toppen som verkligen tog besluten ville inte till 100 procent. Om någon vill bygga upp eller förändra en verksamhet på riktigt, då kan de anlita mig och då blir det gjort.

Favoritbåt: Bella Falcon Fantino, den skulle jag vilja köpa, den är min önskebåt!